Källkritik

Vad är en källa?

En källa – informationskälla – är den plats, sak eller person som vi hämtar information ifrån.

Källor kan vara:

  • tryckta – böcker, tidningsartiklar, brev, mail – text
  • muntliga – intervjuer, tal, bandinspelningar, föredrag
  • audiovisuella – filmer, tv- eller radioprogram, ljudupptagningar
  • materiella – en staty, ruiner, krukskärvor och andra typer av föremål
  • visuella – målningar, porträtt, fotografier
  • elektroniska – hemsidor, e-böcker, e-artiklar

och de kan delas upp i:

  • Förstahandskälla (primär) – informationens ursprung, intervjuad person, vittnesmål m.m.
  • Andrahandskälla (sekundär) – består av information som bearbetats, tolkats eller återberättats av någon annan.
  • Tredjepartskälla (tertiär) – återger det som sekundärkällan har återgett.

 

Vad är källkritik och varför behövs det?

Källkritik i traditionell betydelse är en vetenskaplig metod inom historievetenskapen för att i möjligaste mån skilja sant från falskt samt att hitta ursprunget till informationen, och genom kritisk prövning avgöra om den är användbart för den fråga man söker svar på. Enklare uttryckt är källkritik en viktig kunskap för att undvika att bli lurad. När man vistas i ett konstant informationsflöde utan att bli lurad och på kuppen lura andra är det därför helt avgörande att kunna sortera och värdera den information man stöter på.

Källkritik handlar alltså inte bara om att hitta den "rätta" och mest legitima källan utan också om att medvetet välja en källa som du bedömer som sannolik och trovärdig. Detta ställer i sin tur krav på hur du söker information - är det en slump vilka källor du ramlar över eller söker du medvetet och strategiskt? (se fliken Att söka information).

Källkritisk metod och källkritiska kriterier

Man kan beskriva den källkritiska metoden som en rad med frågor du ställer till källan för att bilda dig en uppfattning om källans ursprung och trovärdighet. Tänk på det som en rättegång, där källan är den som ska svara och du är åklagaren som ställer frågorna. I den traditionella källkritiken används fyra kriterier när en källa granskas. Dessa är:

1. Äkthet

Identifiera din källa! Är källan vad den utger sig för? Original eller kopia? Äkta eller falsk? Ta reda på vem som ligger bakom informationen. Har källan tillräckliga kunskaper i ämnet för att med säkerhet kunna uttala sig? Om du använder internetkällor, gå in och läs på "om-sidan", alla seriösa hemsidor har en sida som beskriver vem som har producerat informationen (och varför).

2. Tid

Kolla upp när informationen producerades! Är informationen aktuell eller gammal och hur påverkar det trovärdigheten? I vissa fall kanske du vill ha information som är helt ny samtidigt som äldre information kan vara bra i vissa fall. Oavsett vilket är det viktigt att du har koll på när informationen producerades eftersom det påverkar ditt slutresultat.

3. Tendens/motiv

Varför har informationen producerats? Vilka motiv har den som står bakom informationskällan? Finns värderingar i informationen? Vems intresse företräds? Fundera över om informationen kan vara vinklad på grund av t.ex. politiska, religiösa, ekonomiska eller andra skäl.

4. Beroende

Är källan fristående eller hör den ihop med andra källor? Om så är fallet - på vilket sätt? Försök att alltid använda flera oberoende källor. Kanske kan du använda en tidningsartikel, en intervju du sett på SVT-Play, ett uppslagsverk. Eller varför inte själv göra en enkätundersökning? Ju fler källor du använder desto mer trovärdigt blir ditt eget arbete. Försök också att komma så nära förstahandskällan som möjligt. Tänk på viskleken, information förvanskas i varje led och till slut kanske den inte alls stämmer överens med den ursprungliga informationen.

Att tillämpa de källkritiska kriterierna

Vem säger vad till vem i vilket syfte och när? är en bra minnesramsa att ha i bakhuvudet när man söker information eftersom informationssökning och källkritik alltid sker parallellt. Den täcker in samtliga fyra källkritiska kriterier som du läste om ovan, och innehåller alla de frågor man behöver ställa när man granskar någonting. Alla frågor är inte alltid relevanta utan avgörs av vilket typ av källa du har att göra med (en staty, en bok och en hemsida har olika förutsättningar för granskning).

Vem?

  • Vem/vilka står bakom informationen/hemsidan?
  • Finns informations- eller kontaktuppgifter? Om inte – finns något annat som ger en hint om avsändaren? På vilket sätt påverkar de kunskaper du får om avsändaren innehållet i källan? (Söker du på internet se fliken med länktips)
  • Är avsändaren en myndighet? En privatperson? Organisation eller företag? Kanske en högskola/universitet? Har du hittat artikeln i en specialdatabas? – påverkar det möjligen trovärdigheten?
  • Vad kan du utläsa av URL:en? Landskod? Ibland kan sidor se seriösa ut men ha tveksamma URL.

Vad?

  • Vad är det för sorts webbplats/tidskrift/annan publikation?
  • Är hemsidan statisk eller dynamisk? (uppdateras kontinuerligt eller aldrig?) Webbshop? Kanske en blogg? Är sidan/tidningen reklamfinansierad eller inte? På vilket sätt påverkar webbplatsens form/sort innehållet?
  • Hur fullständigt är ämnesinnehållet?
  • Vilken information tas upp och tas inte upp? Verkar innehållet någorlunda objektivt eller är det vinklat? Är texterna välskrivna?
  • Kan det finnas fler källor? Har du jämför med andra webbsidor/källor? Vilka andra sajter har länkat till den sajt du undersöker?

Till vem?

  • Till vem vänder sig webbsidan/boken/artikeln/tidningen?
  • Vilken är målgruppen? Fungerar innehållet för dina syften?

Syfte?

  • Vilket är syftet/verkar syftet vara med källan?
  • Att informera om något? Att presentera fakta? Att propagera för en åsikt? För att underhålla eller sälja något?

När?

  • Är informationen gammal eller ny?
  • Har det hänt något avgörande inom ämnesområdet under en viss tidsperiod? Är informationen publicerad före, efter eller under sådana händelser?

 

Vad är en bra källa?

Finns det dåliga och bra källor? Svaret är ja, men inte entydigt. Källans relevans beror på vilka frågor de ska besvara. Det går ju att använda alla slags källor, oavsett om det är en blogg, myndighetssida eller debattartikel – det är ditt syfte och vad du ska ha informationen till som avgör vad som är användbart. Däremot behöver du kunna tyda och tolka olika källor på rätt sätt.

Trots en noggrann källkritisk granskning är det svårt att med säkerhet säga att en källa är "säker" eller ”sann”. Egentligen finns det ingenting som kan sägas vara sant utan sanningen är alltid individuell. Därför är det inte alltid meningsfullt eller ens intressant att sträva efter just Sanningen. Istället kan man säga att en bra källa är en tydlig källa; dvs. att det tydligt framgår vem som står bakom informationen, varför den är producerad, vilka källor som producenten själv har använt och när informationen är producerad. På så sätt blir källan lättare att bedöma.

Hur blir du själv en bra källa?

Oavsett om du själv publicerar dig på nätet eller ska göra ett arbete i skolan behöver du tänka på din egen trovärdighet. Detta ställs det höga krav på i skolan. Vad bör du då tänka på för att själv bli en bra och pålitlig källa som andra kan hänvisa till?

Bra är att alltid följa de grundläggande källkritiska principerna; att du tydligt anger avsändarinformation. Skriver du tex en debattartikel kanske du använder andra argumenterande texter som källor – då är det viktigt att du anger detta i din egen text. Dvs skilj åsikt (andras OCH din egen) från fakta. Ange också källhänvisningar till de fakta som du redovisar och underbygg argument med information om sammanhang (historiska, politiska, ekonomiska osv). Ju tydligare du redovisar dina källor desto trovärdigare blir du själv!

Träna upp ett kritiskt förhållningssätt

När man jobbar med källkritik blir det lätt väldigt mekaniskt; en utgångspunkt brukar vara att man som elev pluggar in de källkritiska kriterierna (äkthet, tid, tendens och beroende) och att man lär sig att följa ett slags checklista för att undersöka och kritiskt granska t ex olika källor. Källkritisk kompetens kommer dock inte automatiskt med att man mekaniskt checkar av olika hemsidor - ett kritiskt förhållningssätt är en attityd som man behöver, inte bara i skolan, utan även som aktiv och deltagande medborgare i ett demokratiskt samhälle. Denna attityd kräver att man vill veta mer, att man vill förstå och att man vågar fråga varför.


Kolla också in Kolla källan – lathund i källkritik på nätet

Kolla källan-logotyp

Boktips
128977
Av: Eriksson, Lars Torsten
114948
Av: Thurén, Torsten
85681
Av: Eskilsson, Ulf
68300
Av: Thurén, Torsten
Mina sidor
Språk Språk
Använda biblioteket Använda biblioteket

Floda bibliotek

Måndag: 11-19
Tisdag: 11-19
Onsdag: 10-15
Torsdag: 11-19

 

Meröppet i Floda:

Tisdag 7-11 och 19-21
Onsdag 15 - 21
Torsdag 7 - 11 och 19 - 21
Fredag - Söndag 7 - 21

Se avvikande öppettider.


Gråbo bibliotek

Måndag: 11-19
Tisdag: 11-19
Torsdag: 11-19
Fredag: 10-15

Se avvikande öppettider.

Lerums bibliotek

Måndag: 9-19
Tisdag: 9-19
Onsdag: 9-19
Torsdag: 9-19
Fredag: 9-17
Lördag: 11-15

Se avvikande öppettider.



 


Sjöviks Bibliotek

Tisdag: 16-19
Onsdag: Meröppet 6-21
Torsdag: Meröppet 6-21
Fredag: Meröppet 6-21
Lördag: Meröppet 6-21
Söndag: Meröppet 6-21


Se avvikande öppettider.


Tollereds bibliotek

Måndag: 16-19

Se avvikande öppettider.